Vad är lateralt tänkande?
Lateralt tänkande är ett sätt att lösa problem genom att lämna den uppenbara vägen. Begreppet myntades av Edward de Bono i boken The Use of Lateral Thinking från 1967.
De Bono jämförde det med det tänkande vi lär oss i skolan, som han kallade vertikalt tänkande. Det går steg för steg från A till B och följer logiken rakt fram. Det fungerar bra när du vill förbättra något som redan finns.
Lateralt tänkande gör något annat. Det hoppar åt sidan, ifrågasätter utgångspunkten och letar efter lösningar som inte syns från den raka vägen. Det är där genombrotten brukar finnas.
För en grundare är skillnaden konkret. Vertikalt tänkande hjälper dig att sälja lite mer av samma produkt till samma kunder. Lateralt tänkande får dig att fråga om det är rätt produkt, rätt kund eller rätt sätt att ta betalt.
Edward de Bono: personen bakom begreppet
Edward de Bono föddes på Malta 1933. Han utbildade sig till läkare vid University of Malta, studerade sedan vid Oxford som Rhodes-stipendiat och tog en doktorsexamen vid Cambridge. Han hade tjänster vid bland annat Oxford, Cambridge, London och Harvard.
Under sitt liv skrev han 85 böcker som översattes till 47 språk. Hans grundtanke var att tänkande är en färdighet som kan tränas, inte en medfödd talang. Han undervisade allt från skolbarn till företagsledare i samma metoder.
De Bono dog 2021, 88 år gammal.
Varför de bästa idéerna kommer när du slutar försöka
Lateralt tänkande handlar inte bara om tekniker. Det handlar också om att förstå hur hjärnan löser problem.
Inom psykologin kallas det inkubation. När du lägger ett svårt problem åt sidan och gör något annat fortsätter hjärnan att arbeta med det utan att du märker det. Lösningen dyker upp senare, ofta när du minst anar det.
En genomgång av forskningen om inkubation, publicerad i Psychological Bulletin 2009, fann en positiv inkubationseffekt: att ta en paus förbättrade förmågan att lösa problem. Effekten var störst för uppgifter som kräver många olika idéer, och den blev mindre om pausen fylldes med krävande arbete.
Sömnen verkar spela en liknande roll. I en studie från 1993 fick studenter fundera på ett problem innan de somnade. Inom en vecka hade hälften drömt om problemet, och en fjärdedel hade haft en dröm som gav ett svar.
Det förklarar varför idéer så ofta kommer i duschen, på promenaden eller dagen efter. Hjärnan har fått utrymme att koppla ihop saker som inte hänger ihop när du sitter och fokuserar hårt.
Så använder du det: När du kör fast, pausa medvetet. Gå en promenad, sov på saken eller byt till en enkel uppgift. Fyll inte pausen med mer krävande arbete, eftersom det minskar effekten.
Six Thinking Hats: de Bonos metod för bättre möten
Six Thinking Hats är de Bonos mest kända verktyg, beskrivet i boken med samma namn från 1985. Metoden löser ett vanligt problem i grupper: alla tänker på olika sätt samtidigt. En person ser risker, en annan möjligheter och en tredje vill prata om känslor. Diskussionen blir en dragkamp.
Med de sex hattarna tänker alla i gruppen på samma sätt samtidigt. Varje hatt står för ett sätt att tänka:
- Den blå hatten: överblick och styrning. Vad ska vi uppnå, och i vilken ordning tar vi hattarna?
- Den vita hatten: fakta och information. Vad vet vi, och vad saknar vi?
- Den röda hatten: känslor och magkänsla. Vad känner vi inför det här, utan att behöva motivera det?
- Den svarta hatten: risker och invändningar. Vad kan gå fel?
- Den gula hatten: fördelar och möjligheter. Vad kan bli bra?
- Den gröna hatten: nya idéer. Vilka alternativ har vi inte tänkt på?
Ett möte börjar och slutar alltid med den blå hatten: först för att bestämma upplägget, sist för att sammanfatta och besluta.
Så testar du det: Ta nästa större beslut i bolaget, till exempel en prishöjning eller en ny anställning. Gå igenom hattarna en i taget, några minuter per hatt. Den som vill invända får vänta till den svarta hatten. Det gör att idéer hinner formuleras innan de skjuts ner.
"How might we": en enkel teknik för nya lösningar
En annan metod som hjälper hjärnan att byta spår är att formulera om problemet som en fråga som börjar med "Hur skulle vi kunna …?", på engelska "How might we …?".
Frågeformen kommer från Min Basadur, som arbetade på Procter & Gamble. Enligt Business Insider använde ett team på bolaget den på 1970-talet när de skulle konkurrera med en tvål från Colgate, och kom på omkring 200 möjliga svar på en eftermiddag. Frågeformen har sedan spridits till bland andra designbyrån IDEO.
Skillnaden ligger i formuleringen. "Vi tappar kunder i början" låser fast tanken vid problemet. "Hur skulle vi kunna göra starten så enkel att kunden är igång på tio minuter?" öppnar för lösningar.
Så testar du det: Skriv ner ditt största problem just nu. Formulera om det till tre olika "Hur skulle vi kunna …?"-frågor och välj den som ger flest idéer.
Pixars Braintrust: så skapar du en miljö där idéer får plats
Ed Catmull, en av grundarna av Pixar, har beskrivit hur bolaget arbetade för att de bästa idéerna skulle vinna, oavsett vem de kom från. Han skrev om det i boken Creativity, Inc. från 2014.
Ett av verktygen var Braintrust, en grupp erfarna kollegor som regelbundet granskade filmer under arbetet och gav ärlig feedback. Gruppen växte fram kring arbetet med Toy Story.
Det viktiga var att gruppen inte fick bestämma något. Som Catmull har uttryckt det: Braintrust ska inte ha någon makt och kan inte tala om för regissören vad den ska göra. Regissören tog del av synpunkterna och avgjorde själv vad som skulle ändras.
Det gjorde det tryggt att både ge och ta emot kritik. Feedbacken blev ett stöd i stället för ett hot.
Så gör du i ditt bolag: Bjud in två eller tre personer du litar på, till exempel andra grundare eller rådgivare, och visa ett pågående projekt innan det är färdigt. Be om ärlig kritik och bestäm själv vad du gör med den.
Kreativitet är en process, inte en egenskap
Gemensamt för de Bono, forskningen om inkubation och Pixar är att kreativitet inte är något du antingen har eller saknar. Det är något du kan bygga in i hur du arbetar:
- Ta pauser medvetet när du kör fast.
- Ifrågasätt utgångspunkten innan du letar lösningar.
- Låt alla tänka på samma sätt samtidigt i möten.
- Formulera problem som frågor.
- Skapa en miljö där ärlig feedback är välkommen.
Mer av samma tänkande ger mer av samma resultat. Problemet är sällan informationen. Det är vinkeln.
Vanliga frågor om lateralt tänkande
Vad är lateralt tänkande?
Lateralt tänkande är ett sätt att lösa problem genom att lämna den uppenbara, logiska vägen och leta efter lösningar från oväntade håll. Begreppet myntades av Edward de Bono 1967.
Vad är skillnaden mellan lateralt och vertikalt tänkande?
Vertikalt tänkande går steg för steg och följer logiken rakt fram. Det passar för att förbättra något som redan finns. Lateralt tänkande ifrågasätter utgångspunkten och letar efter helt nya lösningar.
Vad betyder de sex tänkande hattarna?
Blå står för överblick och styrning, vit för fakta, röd för känslor, svart för risker, gul för fördelar och grön för nya idéer. Metoden kommer från Edward de Bonos bok Six Thinking Hats från 1985.
Vem var Edward de Bono?
Edward de Bono var en maltesisk läkare, psykolog och författare som levde mellan 1933 och 2021. Han myntade begreppet lateralt tänkande och skrev 85 böcker om tänkande och kreativitet.
Varför får man bra idéer i duschen?
När du lägger ett problem åt sidan fortsätter hjärnan att arbeta med det utan att du märker det. Det kallas inkubation. Forskningen visar att en paus kan förbättra förmågan att lösa problem, särskilt om pausen inte fylls med krävande arbete.
Källor
- Wikipedia: Edward de Bono, Six Thinking Hats, Incubation (psychology)
- Psychological Bulletin, "Does incubation enhance problem solving? A meta-analytic review", 2009
- Business Insider om Min Basadur och "How might we", 2017
- MIT Sloan Management Review och First Round Review om Pixars Braintrust
- Ed Catmull, Creativity, Inc., 2014